Senior A all girl
Jag vet inte, men jag borde vara glad. Jag kom in
JAg vet inte vad jag känner faktiskt. Känns så jävla jobbigt med att lämna excaliburs. Jag älskar dom verkligen. Men är man för gammal så är man för gammal. (bara för att medela gamla excaliburs, alla ni som sökte till senior A all Girl kom in) Det är ju ioförsig bara för att vi är så jävla bra.
Jag är jävligt taggad men endå så vet jag inte vad jag vill.
Jessika sa till mig att jag måste välja mellan cheerleadingen och cheerdance. Det var där som det blev svårt, det har vart en så himla rolig ny upplevelse med cheerdansen och det var så jävla kul! men såklart, så kommer cheerleading före, tyvär. Så det blir ingen cheerdance för mig nästa år. Tår*
Är man elit så är man i elit liksom. Man måste offra sig, och jag kan lova att nästa termin kommer att bli jobbig. Jag sitter nästan här och gråter när jag tänker på hur jävla jobbigt det kommer bli att lämna excaliburs laget. Det här kommer bli allt annat än roligt.
nu gråter jag, fjollig som jag blivit
men jag älskar er verkligen. Ni har vart mitt andra liv, ni har fått mig att glömma skolan och andra saker som inte går bra hemma. När jag verkligen inte vill vara hemma, då har jag er att komma och träna med. Det känns, eller ska jag nu säga kändes, så jävla bra, att veta att jag har en plats att komma till, en plats att komma till när omvärlden inte funkar alls.
Den känslan är bara ett minne nu, borås minnet ligger gömt någonstans. Ingenting kommer bli som förut med er, inget excaliburs lag, ett nytt lag med nya lagkamrater, inte alls samma känsla kommer det vara när vi lämnar några kvar i excaliburs laget som fortfarande är för unga för senior. Dom var en del av gruppen, en del av gruppen som höll oss samman. Vi har vart så tajta allihopa, jag tror inte att vi har förstått det tidigare, det är nu som vi har fattat. Att våra 2 år tillsammans som ett Excaliburs lag och några till och med jag har känt i 10 år. Vi kommer nu gå upp i ett nytt lag. Det känns spännande/kul/nervöst, men samtidigt vill jag vara en i excaliburs, en luftens hjälte, för det är vad excaliburs är, Luftens hjältar! Jag älskar er.
JAg vet inte vad jag känner faktiskt. Känns så jävla jobbigt med att lämna excaliburs. Jag älskar dom verkligen. Men är man för gammal så är man för gammal. (bara för att medela gamla excaliburs, alla ni som sökte till senior A all Girl kom in) Det är ju ioförsig bara för att vi är så jävla bra.
Jag är jävligt taggad men endå så vet jag inte vad jag vill.
Jessika sa till mig att jag måste välja mellan cheerleadingen och cheerdance. Det var där som det blev svårt, det har vart en så himla rolig ny upplevelse med cheerdansen och det var så jävla kul! men såklart, så kommer cheerleading före, tyvär. Så det blir ingen cheerdance för mig nästa år. Tår*
Är man elit så är man i elit liksom. Man måste offra sig, och jag kan lova att nästa termin kommer att bli jobbig. Jag sitter nästan här och gråter när jag tänker på hur jävla jobbigt det kommer bli att lämna excaliburs laget. Det här kommer bli allt annat än roligt.
nu gråter jag, fjollig som jag blivit
men jag älskar er verkligen. Ni har vart mitt andra liv, ni har fått mig att glömma skolan och andra saker som inte går bra hemma. När jag verkligen inte vill vara hemma, då har jag er att komma och träna med. Det känns, eller ska jag nu säga kändes, så jävla bra, att veta att jag har en plats att komma till, en plats att komma till när omvärlden inte funkar alls.
Den känslan är bara ett minne nu, borås minnet ligger gömt någonstans. Ingenting kommer bli som förut med er, inget excaliburs lag, ett nytt lag med nya lagkamrater, inte alls samma känsla kommer det vara när vi lämnar några kvar i excaliburs laget som fortfarande är för unga för senior. Dom var en del av gruppen, en del av gruppen som höll oss samman. Vi har vart så tajta allihopa, jag tror inte att vi har förstått det tidigare, det är nu som vi har fattat. Att våra 2 år tillsammans som ett Excaliburs lag och några till och med jag har känt i 10 år. Vi kommer nu gå upp i ett nytt lag. Det känns spännande/kul/nervöst, men samtidigt vill jag vara en i excaliburs, en luftens hjälte, för det är vad excaliburs är, Luftens hjältar! Jag älskar er.
Kommentarer
Postat av: Anna
vi kommer att finnas för dej i alla träningar framöver! llt jobbigt kan du lämna hemma, kom till träningarna och ha kul.. du har alltid en plats hos oss i spirits! så du vet!!
Postat av: Carin
men dumma dig nu gråter jag oxå!! shiit vad jag kommer saknar luftenhjältar!!
Postat av: Anonym
Det har varit dom bästa två åren i hela mitt liv ,och nu är dom slut!:( men vi får kämpa vidare med vårt nya lag, och hoppas på det bästa!! och vi kommer fortfarande finnas för dig lillen det lovar jag!!
Trackback
